vidavegetal.blogg.se

2014-11-23
10:29:01

10:30

Vaknade tyvärr på fel sida idag med hjärnan fylld av ätstörningstankar och ångest. Längtan efter att vara som sjukast igen är stark idag. Det är  en sån här dag jag måste vara stark och bestämd. Plocka fram den friska delen av mig själv och intala mig själv att jag vill ha ett friskt och värdigt liv. 
 
Bilder från sjukhuset och psyk. Det är inget liv att ha det som jag hade det då. Jag vill må bra och jag inser att jag har kommit så långt när jag ser på dom här bilderna. 
Jag vill att alla ska känna sig nöjda med sig själva och aldrig hamna i ätstörningsträsket. Det är för många som redan har fastnat där. 
Kommentarer:
2014-11-23 @ 11:00:25
#1: Marie

Ja livet har många motgångar som ska klaras av. Å elaka tankar är svåra att jobba emot men du ska vinna så kämpa på. Tänker på dig!! Kram Marie

2014-11-23 @ 12:16:45
#2: Hanna

Styrkekram till dig! <3

2014-11-23 @ 14:38:50
#3: Annika

<3 Jag vet att du inte ser det jag ser! Du är vacker och du behöver inte den där skiten som härjar i din kropp och knopp! Vi har alla svackor men jag vet att du klarar det här! Kramar!

2014-11-25 @ 18:21:42
#4: Sophie

Fina Jenny! Se ljusglimtarna! Det kommer bli bättre och du kommer slippa den här ångesten så småningom. Håll ut när det är jobbigt och ta in när det går bättre. Små steg i rätt riktning! Tänk på att det nya livspusslet finns framför dig och att det ALDRIG är för sent att få det bättre. Du kommer ta dig ur detta, det är jag helt säker på <3 Fortsätt kämpa emot ångesten, ett steg i taget. Du visar hela tiden dig själv att du är värd bättre när du kämpar -du bygger upp dig själv sakta men säkert! Du är så fin som person och inget är ditt fel, glöm inte det. Identifiera dig inte med anorexin vännen. Du är på rätt väg och du kommer ta dig igenom detta! Vi är bara garanterade ett liv och det finns prövningar som gör att man kan mista hoppet MEN tänk så oerhört skört livet är, vi måste ta vara på vår tid. Det finns så mycket lyckliga stunder som vi ännu inte har upplevt. Jag tror starkt på dig o du har gjort enorma framsteg som du kanske inte alltid ser själv. Det är stor skillnad från första dagen jag träffade dig när du blev inlagd.. och nu. Både när det gäller insikt i sjukdomen o acceptans. Du klara detta <3 Stor kram!

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: